Vikten av ideologi i det sociala arbetet – Del 1

“Vill du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska ta härifrån?” frågade Alice
“Det beror på vart du vill komma” svarade Cheshire-katten
“Det spelar inte så stor roll…”, sa Alice
“Då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar”, sa Cheshire-katten”
Alice i underlandet – Lewis Carroll

Varför en blogg om ideologisk grund i socialt arbete?

Fokus i den här texten är tankar kring vikten av en ideologisk grund inom socialtjänst på verksamhetsnivå. Vad tillägnandet av det kan innebära för socialtjänsten. Idéen är att man inom socialtjänsten inte nog kan prata ideologi, ideologisk grund, för det sociala arbete som bedrivs i vardagen. Sker dessa samtal så kommer man samtidigt göra val som blir en guide för hur man vill sätta prägel på det arbete som bedrivs, hur verksamheten ska utvecklas, vilka metoder man tar till sig. Det resonemang som förs gällande ideologi på verksamhetsnivå, det gäller i lika hög grad på individnivå, för den enskilda socialarbetaren. Såväl verksamheten som den enskilde socialarbetaren kan och bör ta ansvar för att utveckla en ideologisk grund att låta det sociala arbetet vila på. I texten används omväxlande begreppet socialtjänst respektive verksamhet. Begreppet verksamhet avser alltid socialtjänstverksamhet.

Varför just ordet ideologi?

Ordet ideologi kan väcka reaktioner, anses vara alltför laddat. Men valet att lyfta fram ideologi som viktigt genom blogginlägget är medvetet. Att välja en ideologi som den grund som socialtjänstens sociala arbete vilar på är göra verksamheten tydlig vad den står för. Att socialtjänsten törs stå för någonting. Att vara ideologiskt grundad är samtidigt en förutsättning för att socialtjänsten på ett bra sätt ska kunna ta en aktiv och tydlig plats på samhällsarenan, bli en viktig aktör till att det friska i svenska samhället bevaras och stärks, vilket jag tycker är en av socialtjänstens uppgifter. Det behövs i samhället att socialtjänsten kliver fram och tar plats igen, på det sätt det var innan 1982 års socialtjänstlag infördes. Nu kommer en ny socialtjänstlag 2025, då är tiden mogen att det åter växer fram en socialtjänst som är ideologiskt grundad.

Begreppet ideologi kan också föra tankarna till den politiska arenan. Men blogginlägget är inte en politisk text. Det tar inte ställning för eller mot något politiskt parti. Texten är politiskt neutral. Blogginlägget är en text som handlar om hur ideologi kan bidra till att socialt arbete utvecklas till något riktigt bra i Sverige, från det operativa arbetet med klienter till det strategiska arbetet på samhällsnivå för att förbygga social utsatthet.

Vad menas med ideologi i socialt arbete?

Med ideologi i socialt arbete så menas teorier och förklaringsmodeller som är användbara för att förstå vad det innebär att vara människa i relation till andra människor där det finns sociala svårigheter och/eller social problematik som önskas eller behöver förändras. Det kan handla om situationer i familjer eller släkter, det kan vara en elev som har en stökig situation i skolan, det kan vara föräldrar i separation där situationen är konfliktfylld. Eller andra varianter på det som egentligen är samma tema – Sociala svårigheter/social problematik och relationer mellan människor.

För att en ideologi ska vara intressant ska den vara användbar vid betraktelse, analys och förståelse av komplexa situationer mellan människor. Då är den meningsfull. Då kan den användas som en grund att vila på för det sociala arbete som planeras och utförs, en ideologisk grund för socialt arbete. Bakom metoder i socialt arbete finns alltid en teori, teorier utgör ideologier. En metod är inte detsamma som en ideologi. Det är viktigt att hålla i minnet idag då det är sådant fokus på metoder, och finns en sådan uppsjö av metoder med olika teoretiska grunder, och därmed även olika ideologier, att välja bland.

En tankemodell för ideologins plats i en verksamhet

Bilden är en tankemodell för att åskådliggöra hur en socialtjänstverksamhet kan ramas in och ledas för att bedriva kompetent kvalitativt socialt arbete. Samtidigt ger den en idé hur man i ledningsfunktion kan ha koll på att verksamheten utvecklas i den riktning som önskas.

Tankemodellen bygger på att det finns fyra områden som verksamheten måste ha koll på för att den skickligt ska kunna utöva hantverket socialt arbete och att den skickligheten målinriktat ska öka över tid. Notera att socialt arbete benämns vara ett hantverk. Socialt arbete går att utveckla skickligheten i genom teoretiska studier, tillägnande av metoder som fungerar, förbättrande av sitt arbetssätt genom aktiv träning, införskaffande av erfarenhetsbaserad kunskap genom uppföljning och utvärdering av det vardagliga arbetet. Man kan betrakta utvecklingen av socialt arbete en process utan slut, man behöver inte gå i mål. Varenda en av dessa faktorer är möjliga att medvetet välja att aktivt utföra, det vill säga det går att göra valet att verksamheten ska öka sin skicklighet inom hantverket socialt arbete.

De fyra områden som verksamheten måste ha koll på är:

• Lagar och förordningar
• Riktlinjer och rutiner
• Ideologi och förhållningssätt
• Praktik och metoder

Dessa fyra områden kan betraktas som sidor som ramar in det sociala arbetet. Desto bättre förankrad dessa sidor är i verksamheten, desto tydligare kommer verksamheten att bli i sitt sociala arbete för sina klienter. Det är verksamhetens ledningsfunktion som har uppgiften att se till att verksamheten arbetar inom ramen.

• Lagar och förordningar samt Riktlinjer och rutiner – Dessa sidor i ramen för
  det sociala arbetet kan betraktas som rättssäkerheten i det sociala arbetet
  som utförs. De kan även betraktas som den administrativa delen av socialt
  arbete. Trygghet hos verksamheten gällande dessa sidor innebär ökad
  sannolikhet för rättssäkert bemötande för klienten och att det administrativa
  arbetet flyter smidigt.
• Ideologi och förhållningssätt samt Praktik och metoder – Dessa sidor i ramen
  bestämmer vilket socialt arbete som utförs för klienten. Sidorna bestämmer
  hur klienten bemöts, vad klienten faktiskt får i mötet med socialtjänsten.
  Trygghet hos verksamheten gällande dessa sidor innebär ökad sannolikhet
  för nöjdhet hos klienten med såväl kvaliteten i mötet med socialtjänsten som
  det resultat som blir utfallet av de möten som klienten har med socialtjänsten.

Ideologin är basen socialt arbete vilar på

Basen för det sociala arbetet utgörs i bilden av Ideologi och förhållningssätt. Det är ingen slump. Tanken är att ideologin och förhållningssättet är den sida av socialt arbetet som bär upp de övriga.

Med vald ideologi kan verksamheten bättre analysera de livssituationer som råder för de klienter verksamhetens medarbetare möter. Samtidigt kommer det bli tydligt vilka metoder som verksamheten ska tillägna sig respektive vilka som inte passar och som den ska stå över. Trygghet i en ideologi kommer även att underlätta för socialtjänsten att tolka och förhålla sig till de två sidor som utgör rättssäkerheten och den administrativa delen av socialtjänst i bilden. En väl förankrad ideologisk grund gör det enklare för verksamheten att balansera mellan kraven på kvalitativt socialt arbete för klienten respektive kraven som ställs i lagar, förordningar, riktlinjer och rutiner på socialtjänsten (de juridiskt/administrativa kraven). Det går inte att komma ifrån att dessa två sorters krav på socialtjänsten ibland står emot varandra och kämpar om den tid som finns tillgänglig i operativt socialt arbete. Risken för alla socialtjänster är att de administrativa kraven på socialt arbete äter upp oproportionerligt mycket av den tid som finns tillgänglig, på bekostnad av tid i samtal och möte med klienten. Fast det är tid i samtal och möte med klienten som är det egentliga värdeskapande i socialt arbete.

Verksamhetens riktning

Ytterligare en aspekt i bilden måste förklaras – Det sociala arbetets riktning. När verksamheten har koll på alla fyra sidor i ramen för det sociala arbetet, då har den samtidigt förutsättningen att ha en riktning i sitt sociala arbete. Verksamheten kommer att veta vart dess sociala arbete är på väg, det finns en idé hur verksamheten ska utvecklas. Då kommer det även att finnas en medvetenhet om vad som kommer presteras och levereras. Kan verksamheten över tid medvetet hålla en riktning i sitt sociala arbete kommer det att bli allt tydligare för alla vad verksamheten står för samtidigt som den kommer vara till bästa möjliga nytta för sina klienter och även den kommun som bekostar socialtjänsten. När socialtjänsten har kontakt med klienter så kommer deras livssituation emellanåt att gunga, av olika orsaker. Kan socialtjänsten då stå lugnt, vara trygg i riktningen på det sociala arbete som ska utföras tillsammans med klienten även när det stormar, då kommer det att vara lugnande för klienten. Att klienten har stöd av någon som inte svajar med de vindar som blåser för stunden i livet. I citatet från Alice i underlandet i denna bloggs inledning blir Cheshire-kattens svar till Alice, när det blir tydligt att det inte spelar henne så stor roll vart hon kommer, att då spelar det inte någon roll vilken väg hon tar. Det går att ha samma betraktelse på socialt arbetet. Har socialtjänsten ingen idé vart dess sociala arbete är på väg, vilken riktning det har, vad det siktar mot, då spelar det heller ingen roll vad och hur socialtjänsten gör, eftersom det inte spelar någon roll vart det sociala arbetet tar vägen och landar. En socialtjänst utan ideologi är att likna med Alice i underlandet i samtalet med Cheshire-katten. Den socialtjänsten kommer ha ett socialt arbete som spretar, metoder som är slumpartat tillägnade och utan gemensam riktning. Det kommer vara svårt att förstå och förutse den socialtjänsten för såväl klienter, socialtjänstens omgivning som för de egna medarbetarna och den egna organisationen.

Vikten av att socialtjänsten är begriplig för omgivningen

Socialtjänsten har fler intressenter än klienten – samhället, arbetsgivaren, medarbetarna. De olika intressenternas krav på socialtjänsten måste alltid balanseras mot varandra. Även om klientens intresse av verksamheten till syvende och sist alltid är det primära så kommer det vara situationer där någon eller några av de övriga intressenternas krav på socialtjänsten vid beslutsfattande kommer väga tyngre än klientens. I den här texten är det klientens intresse av socialtjänsten som är utgångspunkten för de resonemang som förs. Det verkliga värdet av socialt arbete för klienten skapas i mötet mellan klient och socialarbetare. Mötet är värdeskapande. Det skrivna utredningsdokumentet skapar vanligen ett litet värde för klienten, om ens något. Det kan till och med vara så att värdet av beslut som socialtjänsten fattar är underordnat värdet av kvaliteten på klientens möte med socialtjänsten.Dessa parametrar, klienten som den primära intressenten samt mötet mellan klient och socialtjänst som värdeskapande, är orsaken att en ideologisk grund att stå på i det sociala arbetet är så viktig. Den socialtjänst som har en ideologisk grund tryggt förankrad i verksamheten kommer att ha ökat möjligheten att det skapas möten med klienten som är av god kvalitet, som är bra för klienten. Sker detta så har det sociala arbetet skapat ett värde för klienten. Samtidigt kommer det sociala arbete som bedrivs utifrån en ideologisk grund att upplevas vara sammanhängande och begriplig av omvärlden, bland annat av övriga intressenter av socialtjänstens verksamhet. Det är också värdeskapande.

Välj den ideologi som passar

För en verksamhet är det viktiga att ha tillägnat sig en ideologisk grund som passar sättet att betrakta och analysera den mänskliga tillvaron. En vald ideologi ska vara bekväm och praktiskt användbar att bedriva sitt sociala arbete utifrån. Om ideologin inte passar den egna verksamheten, inte känns bekväm eller är praktiskt användbar, då är den meningslös och ska skrotas. Då måste verksamheten leta vidare i sin jakt på en ideologisk grund att stå på i sitt sociala arbete. Ytterst så finns inte rätt eller fel ideologi. Det är viktigt att inse att rätt ideologi inte finns. Det handlar om att välja en ideologi som passar den egna verksamheten, den som man är tryggast och bekvämast med. Att välja rätt ideologi ur andras synvinkel är ointressant. Förutom att den ska passa, vara bekväm och praktisk, så ska verksamheten även kunna stå för den ur en moralisk betraktelse. Att hitta den ideologi som passar kan vara ett sökande. Har man tur så träffar man rätt omedelbart. Men det är nog lika sannolikt att sökandet efter en ideologi kommer ta tid. Verksamheten måste ges möjlighet att växa in i en ideologi. Ideologiskapandet i en verksamhet är en process över tid. Men misströsta inte, när verksamheten träffar rätt så kommer samtidigt belöningen i form av resultat i det utförda arbetet. Man måste vara inställd på att det krävs en arbetsinsats om verksamheten menar allvar med att vilja tillägna sig en ideologi. Det måste finnas engagemang att lägga den tid som krävs på att läsa och fördjupa sig, att inhämta kunskap om de teoribildningar som utgör den valda ideologiska grunden.

När ideologiska grunder krockar

Den verksamhet som är trygg i en ideologisk grund kommer emellanåt att hamna i situationer där man möter andra verksamheter som har en ideologisk grundsyn som inte helt smidigt passar med den egna. Det kan bli spännande möten kring klienter när verksamheter som deltar i samtalet pratar med varandra utifrån olika ideologisk grundsyn. Krockar kan uppstå när dessa olikheter ska komma överens om arbetets upplägg kring samma klient. Samtidigt så behöver det inte bli problem i samarbete mellan verksamheter mellan olika ideologiska grunder. Olikhet berikar, bara var och en är medveten om sin egen ideologiska grund, är trygg i den. Den ideologiskt medvetne parten kommer att vara trygg att samarbeta med. Olikheten mellan olika parter innebär att klienten får tillgång till fler alternativ att välja mellan i sin strävan efter förändring i livssituationen, oavsett vad förändringen som eftersträvas innebär. Och även om det ibland också kan innebära att en verksamhet för stunden får backa lite för att de ideologiska olikheterna inte ska medföra förvirring för klienten.

Ideologin är kartan verksamheten orienterar sitt sociala arbete utifrån

Den stora vinsten för en verksamhet som har tillägnat sig en ideologisk grund som det sociala arbetets utförande vilar på är att det blir enklare för verksamhetens medarbetare att orientera sig i det sociala arbete man utför. Och för medarbetare i ledningsfunktion blir det enklare att leda verksamheten. Många klienter som verksamheten möter har livssituationer som omfattar såväl problem som svårigheter, vanligtvis i en komplex blandning. Vid en snabb överblick i inledningen av kontakten mellan klienten och socialtjänsten kan den information socialtjänsten får ta emot upplevas överväldigande. Känslan av att drunkna i informationen om klientens liv kan uppstå. Det finns ingen värdering i detta utan det är bara ett sakligt konstaterande hur informationsmängden kan upplevas. I dessa situationer är en ideologisk grund ovärderlig för verksamhetens medarbetare att vila i när de ska förstå den situation de fått ansvaret att jobba tillsammans med klienten i. Med ideologins som stöd att vila i går det att sortera informationen, tolka och förstå den. Det går att analysera situationen och komma fram till sätt att bedriva
socialt arbete och att kommunicera det som hörs och ses till klienten. Det går att tillsammans med klienten resonera kring och planera ett samarbete för förändringsarbete där idén socialarbetaren utgår från är sprungen ur verksamhetens ideologiska grund. Att orientera sig i sitt sociala arbete med klienter sker inte bara i startögonblicket i ett nytt ärende. Det sker fortlöpande under hela ärendets genomförande. En ideologisk grund ökar tryggheten i varje moment i varje ärende när det ska bedrivas socialt arbete. Ideologin blir socialarbetarens karta.

Kartan blir en metafor för den ideologiska grunden. Med kartans hjälp orienterar man sig fram genom okänd, och ibland till och med oförutsägbar, terräng till önskad plats. Med den ideologiska grunden anpassas arbetssättet fortlöpande efter klientens livssituation till den punkt där arbetssättet passar optimalt, man har önskad kvalitet på samarbetet klient-socialtjänst och då samtidigt har ökat chansen till tillfredsställande resultat.

(Texten fortsätter i kommande blogg. Där fortsätter bloggen med tankar kring en verksamhets ideologiska resa. Samt personliga erfarenheter av en självupplevd sådan resa.)

Peter Berglund
Resande som socionomkonsult